Om jag går och handlar en viss vara och sedan vill beställa 1000 sådana varor, så är det väl rimligt att man får rabatt? Rimligt, men inte nödvändigtvis, det beror ju på beställarens förmåga och vilja att göra en bra affär. I fallet Glaxo Smithkline och Landstinget är det inte alls rimligt, faktum är att man har betala mer för fler än för färre!
Det handlar alltså om A (H1-N1), höstens nya influensa, som enligt diverse bedömare kan komma att smitta mellan 400 000 och 3 000 000 svenskar. När man läser om det i tidningar får man känslan av att det är Pesten som kommer tillbaka, medan andra källor hävdar att det inte är farligare än den vanliga, årliga influensan. Men var kommer dessa uppgifter ifrån, vilka kan man lita på och hur blev det så dyrt?
När Jonas Salk, 1954, på University of Pittsburgh tog fram ett vaccin för polio var det fortfarande en självklarhet att låta vaccinet bli tillgängligt för allmänheten. Självklarheten låg i att dåvarande amerikanska forskningsinstans ägdes av staten, formeln var öppen för alla och kostnaden för det hela blev bara omkostnader. Dessa premisser, samt att mellan 75-90% av befolkningen verkligen fick vaccinet, lade grunden för ett mycket lyckat vaccinationsprogram vars effekter man i över femtio år kunnat åtnjuta. Dessa förutsättningar finns inte längre. United States Department of Health, Education, and Welfare grundades 1953 i samband med att man tog fram poliovaccinet - och 1979 upplöste Richard Nixon departementet. Forskningen övertogs av privata intressen och utvecklade sig till det kapitalistiska sjukvårdssystem Barack Obama nu försöker reformera. Problematiken med Nixons totala utförsäljning av sjukvården är att läkemedelsföretagen, som nu kunde ta patent på vaccin och medicin, växte till multinationella företag och har idag förvandlats till en reell, global maktfaktor. Genom lobbyarbete och ekonomiska maktmedel har de största läkemedelsföretagen t om inbegripit livsmedel i sin företagsstruktur. Medicinkostnaderna har under dessa 30 år ökat flera hundra procent. Olika typer av patent har försvårat forskningen och man riktar ofta forskningen på medicin som ger bäst ekonomisk avkastning. Värst drabbade är som bekant utvecklingsländerna. (Se tidigare artikel) Det är ingen underdrift att påstå att hela världens hälsa påverkats - och historien är i vanlig ordning glömd i debatten om privatisering av sjukvården.
Under den sista mandatperioden i Görans Perssons regering försökte man förhindra denna utveckling. Man planlade och budgeterade för ett statlig forskningsdepartement, som också skulle producera medicin och främst vaccin. Detta avslogs tyvärr av Reinfeldts regering till förmån för Vårdvalsreformen. Detta resonemang kan låta partipolitiskt, men faktum är att det är en mycket viktig hälsoaspekt i att vaccinationen är gratis. Om inte alla tar vaccinet så blir det helt enkelt verkningslöst.
Landstinget saknar uppenbart den kunskap som krävs för att bemöta den här typen av företagskultur.
De ekonomiska problemen med vaccinet kan alltså direkt härledas till Glaxo Smithklines lobbyverksamhet som till sina kändaste delar består av pressutskick som p g a sin akademiska karaktär är komplicerade att kontrollera - och av direktreklam till de som skriver ut recepten, läkarna.
Det är svårt att få inblick i läkemedelsföretagens lobbyverksamhet, antagligen omöjligt. Men man kan se konsekvenserna av den - och de senaste dagarna i synnerhet. Den bild som media presenterar influensan med är till stor del baserad på pressutskick som i omskriven journalistisk form är svår att analysera. Hotbilden tycks vara enorm, medan man från Smittskyddsinstitutets sida säger att höstens influensaepidemi inte är farligare än andra höstars. Det obehagliga i rapporteringen uppstod när en artikel om att landstingens kostnad för vaccinet oväntat ökat med nästan 100%. Några ögonblick senare var artikeln totalt bortträngd från nyhetsflödet, dels med artiklar om ökad beredskap och larm, men framförallt med hjälp av nyheten om att man lyckats spara ett antal miljoner för att man försäkrat valutan i tid för upphandlingen. Det obehagliga är alltså att regeringen och Glaxo Smithkline nu plötsligt delar samma intressen.
Ja. Man undrar vad som ligger till grund för olika beslut och hur de tas?
Några andra frågeställningar:
Vad har de som skötte upphandlingen för relation med Glaxo Smithkline?
Varför är beloppen hemliga och hur kan man acceptera detta?
Är det rimligt att landstinget självt ska hålla i den här typen av stora affärer?
Men framförallt; varför har vi inte egen forskning och framställning av vaccin?
Uskicket
Ännu en meningslös atikel
Smittskyddsinstitutet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar